16 februari 2012

Vem är Samson?

Nu är det dags för en närmare presentation av valparnas föräldrar. Samson får bli först ut och i morgon är det Sveas tur.


Fint foto taget av svåger T

Samson är född sommaren 2004 och har pälstypen broken. Han blir alltså ganska långhårig och lurvig när det gått ett par månader efter trimning. Men han är väldigt tät och fin i underullen och blir otroligt slät och söt när all pälsen åker av. Jag trimmar/rycker honom varje vår och nu när vintern snart är över så kliar det verkligen i fingrarna efter att få gå lös på pälsen. Men han behöver vinterrocken ett tag till helt klart.

Nytrimmad Samson


Hans ena öra står i givakt och det gör honom lite exta söt tycker vi. Det är ingen ärftlig defekt utan kommer sig av att han fick tippen på örat avbiten i ett syskongräl när han var liten och det gör att örat inte riktigt väger över utan ställer sig upp istället.

Hans smeknamn är Jansson efter att en gammal dam hörde fel på hans namn och trodde han hette det. Ibland går vi vidare på efternamns-temat och kallar honom Svensson och någon gång blir det Samse-Bams. Han är totalt galen i att åka med oss i båten och efter att den här bilden togs så kallas han också för Kapten Samson. Men för det mesta heter han bara Samson.


Kapten Samson

Han är en trygg och stabil hund. Både till kropp och själ. Han tar det mesta med ro och klagar sällan. Han kan vara ensam långa stunder utan problem (även om det sällan händer eftersom jag jobbar hemifrån). Han är verkligen en väldigt glad och snäll hund som för det mesta är lugn som en filbunke. Några saker gillar han dock att varva upp sig över på typiskt russell-vis. Hundar som passerar utanför grinden får sig en utskällning rent allmänt då han är husets och tomtens vaktkonstapel. Är det en hanhund så spänner han upp sig lite extra.

När det kommer folk och hälsar på som han verkligen gillar eller om besökaren luktar hund så får han glädjefnatt och speedar upp sig lite extra ett tag.

Vi har två katter som han inte kan motstå att jaga för nöjes skulle om han får chansen. Katterna bor i sin egen vrå av huset med kattlucka dit så han träffar dem inte så ofta. Just därför är de så spännande. Men å andra sidan när lilla Maja var liten och fick bo inne med oss så var han jättekompis med henne och en gång när åskan gick lite väl högt över huset så slingrade han upp sig på matbordet (!) där hon låg och sökte tröst. Det är ju verkligen tur att man har kameran redo i sådana lägen.


Samson och Maja

Han avgudar barn och fastän att han vet så väl att han inte får, så försöker han om möjligt själa sig en ordentlig puss. När barn leker med honom är han i himmelriket.

Axel får en förbjuden puss

Samson är helt enkelt en riktigt skön typ. Mysig och glad och vi älskar honom innerligt.


Min favoritbild på mig och Samson
tagen av makens son J

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar