Soffmys

Det förra inlägget blev liggande i flera dagar innan det kom upp här på bloggen då jag försökte ladda upp fler filmer från trädgårdsbuset. Av någon anledning så ville det sig inte med de andra filmerna som jag hade velat ha med så jag postade det som det var och tänkte istället prova med några andra filmer i det här inlägget som jag tog i går men det fungerar inte heller. Har Blogspot möjligen fått knas i systemet? Nåväl, jag får ta några vanliga foton i morgon istället så att ni får se hur de små sötgrötarna växer och frodas.

Nu är de ute flera gånger om dagen och jag försöker lyfta ut dem så fort jag hör att de börjar morna sig efter en tupplur. Väl i trädgården så hittar de allehanda pinnar, rötter och gamla halvt söndertuggade tennisbollar att bära runt på och de är sannerligen inga veklingar som bara vill följa efter mamma eller mig. Vi har en ganska stor tomt och går jag rundan runt kullen så kanske jag får en valp med mig medan två stannar på vägen och leker med något kul. Morrgan är den som mest gillar att ta egna rundor och går ibland lite vilse bakom husknutar och stora stenar. Jag får gå en sväng och leta och när jag ropar så stannar han upp och lyssnar intensivt och försöker på alla vis klura ut varifrån min röst kommer. Han sätter sig ner för att kunna lyssna ordentligt och rätt som det är får han syn på mig och blir så jublande glad och kommer springande i full fart.

Smulan har heller inget emot att ta en egen sväng. Häromdagen hade jag henne kring fötterna ena sekunden och plötsligt var hon spårlöst bort. Vi letade på tomten, jag kollade under kontorshuset...ingen Smulan. Men plötsligt hör jag ett litet mini-gläfs bortifrån farstun och då har hon klättrat upp för trappan och sitter inne i hallen och vill bli insläppt. Hon hade tröttnat på att vara ute helt enkelt och gick hem.

Penny är nog den som håller sig närmast men har ändå inget emot lite ensamtid då hon gärna hittar otroligt goda små grenbitar som hon vill lägga sig och kela med. Hon är en riktig sakletare och älskar sina skatter. När hon fick se sitt livs första trasiga tennisboll som Smulan drog fram från en buske blev hon så lycklig och bar den med sig hela vägen in i TV-rummet.

I går kväll fick alla tre sova i soffan en stund och mysa i täcket med mamma och det blir ju en del sköna poser när de hasar runt i sömnen. De sov djupt och riktigt gott efter en dag med mycket lek och stoj.

Jag har sett många russellvalpar passera revy genom åren och trots att jag kommer att låta partisk nu så måste jag verkligen säga att den här kullen är en av de finaste jag har lärt känna. Tre små drömvalpar är det. Så milda och fina i temperamentet, trygga och stabila. Jag önskar att vi kunde behålla dem alla tre.